För mig är skrivandet en terapigrej, så varför skulle jag då inte skriva om mitt missfall? Jag berättade ju för alla att jag va gravid, och då får jag ju även berätta att så inte är fallet längre.
Började blöda lite grann i fredags och efter mycket om och men kom vi in till gynakuten i K-krona. Där konstaterade de att fostret va dött. Fick välja mellan att läggas in direkt eller komma tillbaka nästa dag, vilket jag valde. Kan inte ens beskriva hur ledsna vi va, tårarna bara sprutade på alla håll. Blev inte mycket sömn kan jag säga.
Väl tillbaka i lördags morse blev vi inlagda och de påbörjade behandlingen. Gick inte så bra för mig och jag fick stanna över natten, vilket gjorde mig ännu mera ledsen. Det enda jag ville va att åka hem.
Gjorde nytt VUL på söndagen så de kunde se om allt va väck, hade rester kvar men de lät mig ändå komma hem. Får ju åka tillbaka på kontroll om ett par veckor och då ev skrapas.
Kan säga att jag känner mig rätt tom och värdelös. Men vi får ju försöka se framåt, både jag och Chista.
Har under denna helvetes helg förstått vilka fantastiska människor jag har i mitt liv, vilket stöd och hjälp man har fått från alla håll. Jag vet att jag inte är ensam i allt detta. Tack....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Älskade ni! <3 om det ändå fanns något man kunde göra... Ta hand om varandra! Puss från Malin
Vet precis vad ni går igenom hände oss med tyvärr.
Tack malin <3
Pokka : Det visste jag inte... Förjävligt är vad det är!
Fast vi kom inte så lång som ni. ja det är inget kul men man får på att igen :)
Ja, nu väntar man ju bara på att allt ska va över, så man kan försöka på nytt. Kommer dock bli den gravida från H-vetet nästa gång, kräva ultraljud varannan vecka typ...
Är nu mest förbannad, tycker att det är orättvist.
Beklagar verkligen gumman=(. Kramar till er! <3
så ledsen för er skull & fy va livet är orättvist :(
sänder en stärkande kram till er kram Anne
Skicka en kommentar